Komplett Guide Till Alla Varg Arter

Om du någonsin har haft turen att stöta på en varg ute i det fria, vet du säkert om att vargen är en av planetens mest majestätiska varelser. Men har du någonsin undrat över hur många varg-arter det finns? 

Isåfall har vi all information du söker. Faktum är att vi sammanställer den här guiden för att gå igenom allt du behöver veta om vargens fantastiska värld. 

Nedan har vi sammanställt en komplett lista över 27 olika typer av vargar som finns på den här planeten just nu. Sedan kommer vi presentera fakta om varje enskilda art så att du snabbt kommer bli expert på vargen.

Lets go!

De 27 typerna av vargar: Din kompletta guide

Tekniskt sätt tillhör de allra flesta hunddjuren som vi kallar för en enda art: Canis lupus. Inom den arten finns det dussintals olika verifierade underarter samt en handfull omstridda underarter. 

För att göra det enkelt har vi sammanställt den här listan över 27 olika vargtyper som vandrar den här planeten. I denna artikel kommer vi att diskutera de många olika vargunderarterna och vi kommer att prata om några av de frågor som forskare står inför när de försöker klassificera denna fantastiska art.

1. Tundravarg (Canis lupus albus)

Tundravargen finns mestadels i de norra delarna av världen i tundran och i skogarna runt Eurasien. För det mesta så finns de i Ryssland - särskilt på Kamtjatka-halvön - även om de ibland syns till i de nordligaste delarna av Skandinavien. 

Jämfört med andra typer av av vargar är tundravargen ganska stor. De kan väga upp till 41 kg och har en lång, fluffig päls med en ljusgrå färg. Men som alla vargar kan deras pälsfärger variera mycket, så det är svårt att identifiera tundravargen i fältet.

2. Arabisk Varg (Canis lupus arabs)

Arabisk varg anses vara en av de minsta vargtyperna, och kallas även för ökenvarg. De fanns en gång i tiden längs med hela den arabiska halvön. Men idag finns den dock bara i små flockar i delar av Saudiarabien, Jemen, Oman och södra Israel. 

Dessa vargar är ganska unika bland jämfört med andra vargar eftersom de lever i öken, snarare än skogsmiljöer eller tundramiljöer. Som ett resultat har de mycket tunn och kort päls som tenderar att vara ljus i färgen.

Den arabiska vargen är normalt mindre än 20 kg, vilket gör den bara hälften så stor som sina större kusiner. Den har också massiva öron och andra unika anpassningar som hjälper dem att trivas i en ökenmiljö.

3. Stäppvarg (Canis lupus campestris)

Stäppvargen finns i hela Kaukasus, inklusive delar i södra Kazakstan och norra delarna av Ukraina, och är en måttligt stor varg som spelar en viktig roll i regionens stäppekosystem. 

Jämfört med andra vargtyper är stäppvargen ganska genomsnittlig i storleken med grov, brungrå päls. Den spelar en stor roll som en Keystone-art inom den Kaukasiska regionen, där den hjälper till att reglera och hantera lokala ekosystem. 

Även om stäppvargens population för närvarande är något stabil, löper den en ökad risk för utrotning på grund av ökade konflikter mellan människor och vargar genom åren. De jagas fortfarande i olika delar av dess utsträckning eftersom de är inte skyddade av nationella lagar.

4. Himalaya Varg (Canis lupus chanco)

Ibland kallad för den tibetanska vargen, är Himalaya varg en debatterad underart som är nära besläktad med den mongoliska vargen. Dessa vargar finns i hela den indiska subkontinenten, inklusive delar av Himalaya. De kan leva i en mängd olika ekosystem, inklusive i bergsskogar och alpina områden, även om de tenderar att föredra gräsmarker.

För det mesta föder dessa vargar på en mängd små till medelstora däggdjur, men de har en preferens för Jak, får och andra tamdjur. Detta har orsakat några problem för vargen under de senaste åren när bönder försöker skydda sitt boskap.

Den taxonomiska osäkerheten kring skillnaden mellan Himalaya- och mongoliska vargar gör det svårt för lokala regeringar att formellt skydda dessa underarter.

5. Mongolsk Varg (Canis lupus chanco)

Den mongoliska vargen är en mycket nära släkting till Himalaya vargen. Faktum är att det finns en liten debatt bland forskare om den verkligen ska betraktas som sin egen underart eller om det är bäst att inkludera den med Himalaya vargen.

I vilket fall som helst finns den mongoliska vargen vanligtvis i hela Mongoliet och inom delar av Kina, Ryssland och Koreahalvön. Vid ett tillfälle uppskattades vargstammen i Mongoliet till cirka 30 000 individer, men detta antal minskade till cirka 10 000 individer i början av 2000-talet till följd av regelbunden vargjakt.

Dessa dagar är den mongoliska vargen ganska skyddad i Mongoliet, även om vargarna fortfarande hotas att utrotas.

6. Nya Guineas Sjungande Hund (Canis lupus dingo)

Många människor skulle nödvändigtvis inte tänka på Nya Guineas Sjungande Hund som en varg, men det är faktiskt en underart av Canis lupus. Faktum är att den sjungande hunden, som vanligtvis kallas för dingo, är en av de minsta typerna varg på planeten. 

Dessa hunddjur finns i hela Nya Guinea och Australien, även om det också finns små populationer i hela Oceanien och sydöstra Asien. De är mycket anpassningsbara djur som kan leva var som helst från bergen till slätterna.

De flesta dingos är rödaktiga eller i ingefära-färg men du kan hitta en och en annan individ med en svart eller vit päls. Intressant nog är dingos kända för att korsas med tamhundar, vilket har lett till ett stort antal hybridindivider, särskilt i Australien där de är ganska vanliga.

7. Euroasiatisk Varg (Canis lupus lupus)

Den eurasiska vargen är en av de största och mest spridda underarterna av vargar på planeten. Den eurasiska vargen finns över hela Europa och till och med delar av västra Asien.

Under medeltiden jagades den hårt, vilket ledde till en drastisk nedgång i den totala populationen. Idag finns det bara några få återstående populationer av eurasiska vargar kvar på kontinenten, varav många ännu hotas av negativa mänskliga interaktioner.

Den eurasiska vargen är även en av de största varg-underarterna med en genomsnittlig vikt på cirka 39 kg. De livnär sig på arter som renar, Gems, vilda getter och stenbock, men de jagar även boskapsdjur, vilket är varför de har fått ett så dåligt rykte bland människor.

8. Indisk Varg (Canis lupus pallipes)

En av de mindre vanliga varg-underarterna, den indiska vargen finns i hela Indien. Den kan ibland även hittas i delar av Pakistan och Iran. Ibland syns den till och med så långt bort som Turkiet. 

Fö det mesta lever den indiska vargen i just Indien där den rör sig runt skogsområden. Men den har också hittats i delar av Himalaya, vilket gör den svår att skilja från Himalaya-vargen.

Jämfört med andra vargar är den indiska vargen känd för att vara liten. Den har också en något unik päls med en rödgrå överkropp och en mestadels vit mage och ben.

9. Arktisk Varg (Canis lupus arctos)

Den mest kända av varg-underarterna är den arktiska vargen. Detta underbara hunddjur lever i de nordligaste regionerna i världen som Kanadas Queen Elizabeth Islands.

Medan många andra vargar ofta har en ljusgrå päls utmärker sig den arktiska vargen genom att ha en nästan vit päls. På foton kan den ibland förväxlas med andra ljus-färgade underarter, såsom Hudson Bay-vargen, men dess mestadels vita päls och medelstora utseende brukar skilja den åt.

I sin arktiska miljö tenderar den arktiska vargen att äta mest myskoxe och arktiska harar, även om den också är känd för att äta ren och till och med polarrävar. 

I och med den arktiska vargens avlägsna läge gör den relativt säker från mänsklig jakt. Men med klimatförändringar i polarområdena är detta ett hot mot artens långsiktiga överlevnad. 

10. Mexikansk Varg (Canis lupus baileyi)

Den mexikanska vargen, som ofta anses vara en av de mest sällsynta varg-underarterna i Nordamerika, är en mycket liten varg med mestadels mörkfärgad päls.

Den mexikanska vargen var en gång mycket vanlig i sydvästra USA och norra Mexiko. Vargjakten decimerade dock populationen under de senaste århundradena och drev underarten att nästintill utrotas.

Tack och lov så ökar idag den mexikanska vargstammen, detta som ett resultat av ett speciellt avelsprogram.

Som en del av en multi-byrå insats har den mexikanska vargpopulationen vuxit till totalt cirka 185 individer i slutet av 2020. Även om underarten ännu inte har återhämtat sig från sina tidigare befolkningsnivåer, hoppas biologerna att den kommer göra en stark återhämtning under de kommande åren.

11. British Columbia-Varg (Canis lups columbianus)

En annan mycket hotad underart, den brittiska Columbia-vargen är ett relativt litet hunddjur som finns i hela kustdelarna i British Columbia, Kanada, samt vissa delar av södra Yukon i Kanada.

Den har en ganska unik kost bland vargar eftersom den föredrar fisk och relativt små rådjur, som båda är rikliga i sin naturliga livsmiljö.

Den brittiska Columbia-vargen är en av få underarter som lagligt jagas i sitt hemområde. I ett försök att rädda den minskade ren-populationen i British Columbia har lokala myndigheter legaliserat vargjakt sedan början av 2000-talet, ett beslut som fortfarande är mycket kontroversiellt än idag.

12. Vancouver Island-Varg (Canis lupus crassodon)

Vancouver Island-vargen är en mycket sällsynt underart av varg som bara lever på Kanadas Vancouver Island. Dessa vargar är mycket lika i form och färg som British Columbia-vargen, även om de tenderar att vara lite mindre och något ljusare i färgen. 

Det uppskattas att det finns mindre än 200 vargar på Vancouver Island kvar i naturen, varav de flesta lever i små till medelstora flockar. 

Den kanske mest kända vargen på Vancouver Island var Takaya, en så kallad ensamvarg som bodde på en liten ö utanför Vancouver Island tills hon dödades av en jägare 2020.

13. Hudson Bay-Varg (Canis lupus hudsonicus)

Hudson Bay-vargen finns i hela Hudson Bay-regionen i Manitoba och är en medelstor och mestadels vit-färgad varg som rör sig runt kanadensiska arktis.

På grund av dess fysiska likheter med den arktiska vargen är Hudson Bay-vargen ibland fel-identifierad på foton. Hudson Bay-vargen tenderar dock att ha ett plattare huvud som kan hjälpa till att skilja vissa individer åt.

Hudson Bay-vargen föredrar ren och älg som föda, som det båda finns gott om. Avståndet till vargens utbredning innebär dock att den inte ofta kommer i kontakt med människor.

14. The Northern Rocky Mountain-Vargen (Canis lupus irremotus)

Den enda kvarvarande vargarten som finns i Rocky Mountains, är denna varg-art en hotad art som finns både i USA och Kanada.

Historiskt sätt hittades vargen i södra Alberta, Montana, Wyoming och Idaho medan dess södra motsvarighet hittades i Utah, Colorado, Arizona och New Mexico. Men år av jakt ledde till att arten nästintill utrotades, tills den skyddades enligt lagen om hotade arter.

Vargstammen har ökat väsentligt sedan lagen om hotade arter antogs. Vargens närvaro i västra USA är emellertid fortfarande kontroversiell bland jordbrukare.

Ändå är den norra Rocky Mountain-vargens nuvarande population inte ens i närheten av dess historiska nivåer. Så betrakta dig som lycklig om du ser en av dess varelser på din nästa resa.

15. Alexander Archipelago-Varg (Canis lupus ligoni)

En mindre känd varg-underart, Alexander Archipelago-vargen är en liten, mörkfärgad typ av varg som bara finns på ett antal öar i sydöstra Alaska. Som namnet antyder finns denna varg på Alexander Archipelago, som är en samling öar i sydöstra Alaska som sträcker sig från Dixon- ingången ända till Yakutat Bay.

De flesta av Alexander Archipelago-vargarna lever i Tongass National Forrest, men de är inte formellt skyddade från all jakt. Man tror att det finns mindre än 80 vargar kvar i naturen, även om upp till 30% av population avlivas varje år.

Men andra områden som till exempel Sikahjortens fallande population (vargens primära matkälla), bidrar också till denna underarts nedgång.

16. Den Östra Vargen (Canis lupus lycaon)

Ibland kallad för timmervargen, den östra vargen är en varg-art som traditionellt fanns över hela den östra delen av Nordamerika. Idag finns den bara i delar av Ontario och Quebec i Kanada, även om dess historiska utbud omfattar mycket av kontinentens östra kust. 

Beroende på vem du frågar kan du dock få veta att den östra vargen är sin egen separata art (Canis lycaon). Detta är dock fortfarande föremål för viss debatt och den listas ofta som underart av Canis lupus.

I Ontario listas vargen som hotad på grund av dess minskade population och fortsatt jakt. Man tror att det finns mindre än 500 vargar kvar i naturen, så att upptäcka en av dessa på din nästa resa är särskilt spännande och unikt.

17. Mackenzie River-Varg (Canis lupus mackenzii)

Denna varg-art är mindre känd och finns mestadels i Nunavut, nordvästra territorierna och Yukon, Kanada.

På grund av avlägsenhet i underartens utbredning, är det inte mycket som är känt om vargen i det vetenskapliga samfundet. Det är dock en erkänd underart som lever i de nordligaste delarna av fastlandet Kanada.

Under de senaste åren har anständiga delar av vargens livsmiljö skyddats under olika reservat. En av de största reservaten är det nyutnämnda Thaidene Nëné National Park Reserve, som ligger på den östra delen av Great Slave Lake i de Nordvästra territorierna, Kanada.

18. Baffin Island-Varg (Canis lupus manningi)

En av de minst vanliga vargarna i världen, Baffin Island-vargen anses vara en av de minsta vargarna som finns i polarområdet. 

Denna mestadels vita varg finns uteslutande på Baffin Island i Kanada och dess omgivande öar, inklusive i Katannilik Territorial Park. Inte mycket är känt om denna svårfångade varg förutom det faktum att den gillar att äta ren, lämlar och arktiska harar. 

Vargarnas avlägsna livsmiljöer gör dem mycket sällsynta. Men om du befinner dig på Baffin Island en dag, betrakta det som ett mycket speciellt ögonblick om du springer på någon av dessa vargar.

19. Northwestern-Varg (Canis lupus occidentalis)

Ibland även känd som Mackenzie Valley-varg, den nordvästra vargen är en underart till vargen som finns i hela västra Kanada och vissa delar av Alaska. 

Dessa vargar tros vara en av de största underarterna med hanar som kan väga upp till 56 kg. Den anses också vara en av de mest utbredda underarterna i Nordamerika, även om detta är en omdiskuterad fråga.

Intressant nog var den nordvästra vargen den underart som användes för programmet för återintroduktion av vargar i Yellowstone National Park. En flock med nordvästra vargar flyttades till parken i Wyoming, USA, i hopp om att hjälpa till att återställa den naturliga vargpopulationen och ekosystemets balans i området. 

20. Grönlands-Varg (Canis lupus orion)

Ursprungligen lokaliserad över hela Queen Elizabeth Islands och delar av Grönland, men idag finns den främst runt norra Grönland.

Liksom andra polära underarter av varg är Grönlandsvargen mestadels vit i färgen. Den är ganska liten för en varg och är känd för att äta allt från myskoxe till sälar. 

Under de senaste århundradena har Grönlandsvargar jagats kraftigt, vilket ledde till en kraftig nedgång i underartens bestånd. De har dock varit skyddade enligt grönländsk lag sedan 1980-talet och majoriteten av vargarnas nuvarande population befinner sig på Grönlands nationalpark. Uppskattningsvis finns det cirka 200 vargar kvar i naturen.

21. Alaskan Interior-varg (Canis lupus pambasileus)

Alaska Interior-vargen, eller Yukon-vargen, är den primära varg-underarten som finns i Interior Alaska och Yukon, Kanada. Hursomhelst, rör den sig över stora områden och kan ibland hittas i British Columbia och i de nordvästra territorierna i Kanada. 

Dessa vargar anses i allmänhet vara genomsnittliga i storlek med en grå och solbränd färg. De flesta Alaskan Interior-vargar lever i flockar med upp till 8 vargar och de spenderar sin tid på att leta efter deras föredragna diet av grönländsk ren, nordamerikansk ren, älg och amerikanska snöfår. 

Till skillnad från andra vargarter klarar sig Alaskan Interior-vargen ganska bra eftersom man tror att det finns några tusen vargar som strosar omkring. De listas dock som potentiellt riskfyllda på grund av olika faktorer som klimatförändringar och återinförandet av jakt från helikopter/flygplan i Alaska, så kallad aerial hunting.

22. Alaskan-Tundra Varg (Canis lupus tundrarum)

Denna tundravarg är nära besläktad med Alaskan Interior-vargen och är en stor, mestadels vit-färgad varg som lever i de nordligaste delarna av fastlandet Nordamerika. Även om namnet antyder att den bara finns i Alaska, kan denna varg hittas så långt österut som Hudson Bay, Kanada.

Dessa vargar föredrar att bo i tundra, boreala skogar och i tajgan, nära den arktiska kusten. Här är deras föredragna föda ren, älg, bison och myskoxe.

Men jämfört med den mycket mer utbredda Alaskan Interior-vargen är det svårt att se observationer av denna tundravarg. Så alla möten med dessa sällsynta rovdjur är stunder att komma ihåg för livet.

23. Iberisk Varg (Canis lupus signatus)

I vargarnas värld är den iberiska vargen roten till mycket kontrovers. Även känd som den spanska vargen, anses den iberiska vargen vanligtvis vara en distinkt underart från den eurasiska vargen.

Dessa vargar vandrar genom skogar och bergsekosystem i väst-Europa, särskilt i Portugal och Spanien. Under åren har deras population minskat kraftigt till följd av upplösning av livsmiljöer och jakt.

Den iberiska vargen jagades fritt i århundraden av bönder som ville skydda sin boskap. Med detta sagt är den iberiska vargen också den enda vargarten i väst-Europa som kan jagas lagligt. Medan antal jakttillstånd är begränsat anses den iberiska vargen vara en uppskattad storvilts-trofé i regionen.

24. Italiensk Varg (Canis lupus italicus)

Den italienska eller Apenninska vargen som den också kallas, är en underart som finns över hela den italienska halvön, västra Italien och delar av södra Frankrike och Schweiz. Beroende på vem du frågar kan den italienska vargen anses vara sin egna art, alltså inte en underart till vargen, då den är genetiskt distinkt från andra eurasiska vargar. 

För närvarande finns det mindre än cirka 1000 italienska vargar kvar i naturen. Vargen har varit skyddad i Italien sedan 1970- talet då populationen var på väg att utrotas.

Idag anses den italienska vargen fortfarande vara sårbar på grund av olaglig jakt, även om populationen ökar. Men dessa vackra varelser är ändå sällsynta, så att upptäcka en när du vandrar i regionen är ett väldigt speciellt ögonblick.

25. Labrador-varg (Canis lupus labradorius)

Labrador-vargen är en mycket sällsynt och svårfångad varg som antas leva i såväl Labrador som i norra delar av Quebec, Kanada. Forskare tror att den är nära besläktad med den nu utdöda Newfoundland-vargen.

Labrador-vargen jagades omfattande under 1900-talet, vilket orsakade en kraftig nedgång i populationen. Även om de fortfarande är sårbara, har Labrador-vargstammen ökat avsevärt under de senaste åren i och med att antalet renar ökat.

Dessutom är det möjligt att Labrador-vargen har tagit sig till ön Newfoundland, Kanada. Ett antal bekräftade observationer på ön tyder på att det nu finns vargar på Newfoundland. Detta är första gången på över ett sekel som vargar har vandrat runt på ön.

26. Rödvarg (Canis lupus rufus)

Den röda vargen är lite av ett mysterium i vargvärlden. Även om den ibland listas som en underart till gråvargen (Canis lupus), anses rödvargen också ibland vara sin egen art (Canis rufus).

Oavsett hur den klassificeras är rödvargen dock mycket hotad. Den hittades historiskt sätt i hela sydöstra- och västra USA. Men den utrotades nästan helt från naturen i mitten på 1900-talet på grund av jakt och upplösning av flertalet livsmiljöer.

Tack och lov, efter att arten omfattades av The Endangered Species Act på 1970-talet, startade ett antal organisationer program för att återinföra populationer av rödvargar i naturen. Medan vargarna fortfarande anses vara hotade finns det några små flockar som vandrar runt i delar av North Carolina.

27. Hund (Canis lupus familiaris)

Du förväntade dig kanske inte att se ett par labrador retrievers på denna lista men det visar sig faktiskt att din hund, tillsammans med alla andra domesticerade hundar, kan betraktas som en mycket domesticerad typ av varg. 

Naturligtvis finns det en debatt om taxonomin hos tamhundar här, och vissa forskare skulle lista tamhundar som sin egen art (Canis familiaris). 

Men eftersom tamhundar och moderna vargar delar en förfader, är de verkligen släkt. Faktum är att tamhundar och vargar till och med kan korsas med varandra för att producera en hybrid som vi kallar för "varghund". 

Men eftersom vi människor har haft tama hundar i hushållet såpass länge, hävdar vissa forskare att de är en egen art. Så oavsett hur mycket din valp ylar mot månen, är den nog inte redo för att gå med i den lokala vargflocken.